Arbetsgruppen jobbar med två av klimat- och energistrategins fokusområden: Energieffektivisering, konsumtion och livsstil.

Energieffektivisering
Energiproduktionen står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. En minskad energianvändning innebär minskade utsläpp. Det finns stor potential i länet att effektivisera energianvändningen. Det är postivt både för plånboken och miljön!

Konsumtion och livsstil
Vår konsumtion och vårt sätt att leva ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser. Inom detta fokusområde faller områden som livsmedel och avfall in. Det finns mycket man kan göra på området för att minska sin miljöpåverkan.

Deltagare i fokusgruppen

Gisela Brumme, Vetlanda kommun, ordförande
Anne-Catrin Almér, Länsstyrelsen i Jönköpings län, sekreterare
Anders Rydén, Jönköpings energi AB
Jens Davidsson, Castellum
Helene Hillerström, Arkitekthuset Jönköping AB
Emelie Emanuelsson, Energikontor Norra Småland
Marie-Louice Jarl, Jönköping University
Lena Nätt, ABF Jönköpings län
Caroline Eliasson, Habo och Mullsjö kommuner
Cristina Virdung, Svenska kyrkan
Martina Palm, Värnamo kommun
Jessica Johansson, Gislaveds kommun
Per Sommarin, RISE
Malin Bernt Smedberg, Jönköpings kommun

Fokusgruppernas  syfte
Flera av fokusgruppernas åtgärder är i genomförandefas- Åtgärderna finns bland annat med i åtgärdsprogrammet Minskad Klimatpåverkan.

Det centrala för fokusgrupperna är fortsatt att:

1. Lyfta fram viktiga åtgärder och satsningar för beslut i rådet,

2. Följa upp förankrade och beslutade åtgärder,

3. Identifiera om redan beslutade åtgärder och satsningar ska förstärkas, växlas upp eller på annat sätt hanteras för att åstadkomma bästa möjliga resultat.

Fokusgruppens område lyfts även fram genom rådets kommunikativa satsningar Klimatveckan, +E, Klimatpriset, Klimatrådet.se

Att ta fram och förankra åtgärder

Grunden för fokusgruppernas arbete är att ta fram förslag på åtgärder som beslutas i Klimatrådet. I arbetet med att ta fram åtgärder beaktar fokusgrupperna flera olika aspekter såsom:

  • Beslutsprocessen och arbetet med uppföljning ska vara öppen och transperent för att skapa en effektiv samverkan.
  • En bred samverkan för att hitta lösningar på målkonflikter och lokalisera möjliga positiva synergier.
  • Flexibla åtgärdsförslag, det vill säga att de kan bestå av flera kompletterade åtgärder. Det minskar risken för att låsa sig vid fel beslut.
  • Åtgärder som öppnar för en plan B är viktigt, om en åtgärd visar sig vara otillräcklig eller olämplig.
  • Åtgärder som ger stora socioekonomiska fördelar redan i dagens klimat ska lyftas och genomföras så snart som möjligt.