Koldioxidbudget för Jönköpings län

Konsekvenserna av den pågående och accelererande uppvärmningen blir allt tydligare i form av skyfall, torka och översvämningar på allt fler platser runt om i världen.

Huvudorsaken till uppvärmningen av jordens klimat är den ökade koncentration av växthusgaser, främst koldioxid, som vi människor släpper ut till atmosfären och som påverkar luftens kemiska sammansättning. Koncentrationen av växthusgaser förstärker atmosfärens förmåga att värma jordytan – den så kallade växthuseffekten blir starkare.

Vid förbränning av fossila bränslen frigörs bland annat koldioxid i en onaturlig mängd och är orsaken till klimatets nuvarande förändring. Även markanvändningen, främst skogsavverkning, bidrar. De globala koldioxidutsläppen har ökat successivt och fortsätter att öka.

Parisavtalet är ett internationellt avtal under FN, kopplat till klimatkonventionen.

I Parisavtalet har världens länder enats om att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader och sträva efter att den stannar vid 1.5 grader. Våra koldioxidutsläpp lagras i atmosfären och driver den globala temperaturökningen. FN:s klimatpanel har beräknat den mängd koldioxid som återstår att släppa ut om vi ska efterleva Parisavtalet. Denna mängd brukar kallas vår globala koldioxidbudget.

Avtalet trädde i kraft den 4 november 2016 och godkändes av Sverige den 13 oktober 2016 (Prop. 2016/17:16).

Koldioxidbudgeten visar inom vilka områden vi behöver agera och betydelsen av att göra det snabbt. I budgeten är koldioxid vår valuta och våra tillgångar är begränsade. Budgeten lär oss att tänka på vårt återstående utsläppsutrymme i likhet med hur vi tänker kring en vanlig ekonomisk budget – som en begränsad tillgång att förvalta över en bestämd period.

Metoden för att räkna fram koldioxid­budgetar bygger på vetenskapligt granskad forskning som görs av IPCC, FNs Internationella klimatpanel. Metoden används på globalt plan och kan sedan brytas ned till lokalt plan för att visualisera de utsläpp som sker inom ett län eller kommuns gränser. En koldioxid­budget åskådliggör det återstående utsläppsutrymmet, för att undvika en viss nivå av uppvärmning.

De utsläpp som uppstår i Sverige och i andra länder på grund av vår konsumtion är inte medräknade i koldioxidbudgeten. Dessa utsläpp bör minska i samma utsträckning som de lokala utsläppen. Sjöfart och flyg fördelas över alla kommuner i Sverige i förhållande till storlek.

Ett antal kommuner och regioner i Sverige har tagit fram egna koldioxid­budgetar med hjälp av en metod från Uppsala universitet, som nu drivs vidare av det icke vinstdrivande företaget Klimatsekretariatet. 

Länets största utsläpp kommer inte helt oväntat från inrikes transporter. Där persontransporter står för den största delen följt av tunga transporter med lastbil. I verktyget finns även utrikes sjöfart med och är länets näst största post. Utrikes sjöfart är fördelad från den nationella nivån ut på antalet invånare i länet.

• Transporterna behöver effektiviseras eller ersättas med en förflyttning till mer energieffektiva färdmedel där möjlighet att köra på förnybara drivmedel inklusive elektrifiering krävs. Samtidigt behövs också planering för ett mer hållbart transportsystem.
• Gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver prioriteras högre.
• Fler tankstationer för biogas, vätgas och utökad publik och icke-publik laddinfrastruktur för elfordon är en nödvändighet för att kunna minska transportutsläppen.

• Klimatrådet och Länsstyrelsen använder budgeten i kommunikationen som ett lättillgängligt verktyg.
• Länsstyrelsen använder verktyget som ett kunskapsunderlag , i uppföljning och för klimat- och energilägesbilder.
• Klimatrådet använder det exempelvis för uppföljning, åtgärdsarbete och prioriteringar.

Det pågår ett intensivt arbete med att driva energi- och klimatfrågorna framåt, bland annat genom Klimatrådet Jönköpings län som är ett samordnande nätverk för näringsliv, offentlig sektor och intresseorganisationer. Arbetet bidrar till att stärka samverkan och hitta åtgärder för att minska länets negativa klimatpåverkan, exempelvis genom minskad energianvändning, energieffektivare transporter och klimatsmart konsumtion.

Åtgärdsprogrammet för Minskad Klimatpåverkan, som togs fram 2021, är också ett verktyg för att driva fram kraftfulla effekter inom länet. 36 aktörer inom kommuner, myndigheter, företag och organisationer har åtagit sig en eller flera åtgärder i programmet som gäller till 2025. 

Länk till åtgärdsprogram ”Minskad klimatpåverkan 2021-2025”.

Klimatrådet har delfinansierat tre pilotkommuner som har använt samma verktyg som för koldioxidbuget för hela Jönköpings län.

Gislaveds kommuns koldioxidbudget
Tranås kommuns koldioxidbudget
Värnamo kommuns koldioxidbudget