Samverkansarenan arbetar med konkreta frågor för att gå från ord till handling i länets klimat- och energiarbete. Här möts tjänstepersoner som arbetar med klimat, energi, klimatanpassning, miljö, miljöteknik, och/eller hållbarhetsfrågor i sin organisation. Personerna har kunskap och engagemang att utveckla länets arbete utifrån klimat- och energistrategin.
I samverkansarenan möts tjänstepersoner som arbetar med klimat, energi, klimatanpassning, miljö, miljöteknik, och/eller hållbarhetsfrågor i sin organisation. Personerna har kunskap och engagemang att utveckla länets arbete utifrån klimat- och energistrategin samt även den egna organisationens arbete.
Samverkansarenans sammansättning ska spegla medlemmarna i rådet för att det ska finnas förutsättningar för god dialog och förankring i den egna organisationen samt ett aktivt och handlingsorienterat arbete i länet. Dessutom kan andra organisationer delta som ställer sig bakom och bidrar till länet klimat- och energistrategi.
Samverkansarenans medlemmar tar initiativ till aktiviteter, projekt och samarbeten som driver länets klimat- och energiarbete framåt. Initiativ kan genomföras som projekt inom Klimatrådet eller i den egna organisationen och i nätverk med andra.
Alla deltagare i samverkansarenan ansvarar för att bidra till genomförande av initiativ och uppdrag och att ta frågor vidare i den egna organisationen.
Deltagarna delar med sig av kunskap och erfarenheter och bidrar till att stärka och utveckla relationer mellan aktörer. Samverkan ökar vår gemensamma kunskap om; klimat, energi och klimatanpassning.
Samverkansarenan har fyra möten per år.
Klimatveckan är också en mötesplats för kunskapshöjning, utbyte och dialog och blir på så sätt ett femte tillfälle under året.
Samverkansarenans decembermöte fokuserade på hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi och innehöll både inspirationsföreläsningar, konkreta exempel i länet och idéer om kommande samarbeten.
Anna Velander Gisslén, från Stiftelsen Svensk Industridesign, inspirationstalade om vikten av att bygga positiva framtidsbilder för att inspirera till normskifte. Hon lyfte också att 80% av miljöpåverkan bestäm redan i designfasen av en produkt. Det handlar till exempel om vilka material vi väljer och i vilken utsträckning produkten går att laga och om delarna går att plocka isär för att återanvändas eller återvinnas.
Mattias Lindahl, professor på Linköpings Universitet lyfte fram att cirkulär ekonomi handlar om att skicka resurser tillbaka till framtiden. Det vi skapar idag är något som ska kunna tas tillvara längre fram. Viktigt är också att vi inte alltid måste göra våra produkter effektivare. Det handlar istället om att gå tillbaka till behovet och hitta rätt lösning. Mattias gav också exempel på att språket vi använder påverkar hur vi tänker om något. Ett exempel är att det vi idag kallar avfall istället ska benämnas resurs.
Nina Brogård, näringslivskoordinator i Sävsjö kommun, berättade om Resurshubben i Sävsjö – Snålast i Småland, som ett konkret exempel insatser för cirkulär ekonomi här i länet. Läs mer här.
Under mötet lyftes även bland annat: